På fredag ska ju Hoppe till veterinären pga hans tänder. Hoppas att det bara är framtänderna för då tror jag att de kan göra något, om det är kindtänderna så tror jag att vi ska avliva honom, även om de kan göra något. För Åsa läste att man ändå måste till veterinären mycket och kaninen mår inte bra av att bli nersövd så mycket. 

Mini Hoppe är verkligen världens snällaste kanin, så himla mysig. När man sätter sig ner i hans hage så kommer han och hoppar upp i knät. Och så brukar han puffa lite med huvudet och jag har läst att det är ett sätt för dem att säga "hej". 

Dessutom är Hoppe ganska ung och han om någon förkänar att leva längre! 

-Min fina lilla kanin!

Fick en fråga om jag kunde skriva hästhistoria om Magic och Totte, men jag känner att jag behöver lite mer tid med dem, så det finns mer att skriva. Hästen jag ska berätta om hetet Gazella, mina förra favvohäst. 

__________________________________________________________________________________________________

Gazella
2003
Orchis Fragans - Son of a Gun XX

Svensk ridponny. 

Fick rida henne ett par gånger när jag precis börjat rida, men kommer inte ihåg så mycket, men jag minns i alla fall att hon gick jättefint en gång, hon hade dock snodd då, men i alla fall. Hon gick inte heller in  till mitten som hon brukade göra. 

Har ridit henne massa massa gånger, så jag har väldigt mycket minnen med henne. 

När vi hade en annan  ridlärare så red vi med jockeyläder en gång och då hade jag henne, hon var ganska seg då. Men i alla fall så fick vi galoppera en gång men jag hann inte få fram Gazella innan Vilma ramlade av Racé. Detta var ju länge sedan så vi visste inte att man skulle stå upp i galoppen, så Vilma studsade väldigt mycket. (Eftersom hon hade så korta stigläder). Och då började Racé bocka och Vilma flög av rakt in i väggen. Och efter det tog jag och Vilma två privat lektioner för att hon skulle få tillbaka sitt självförtroende och så. 

Hade henne på både privatlektionerna. Och vi hoppade på båda. 

Första lektionen gick inte så jättebra. Då hon var väldigt seg och  gick inte riktigt fram för skänkeln, men vi hoppade hinder på kanske 50-60 cm. Över hindrerna gick det bra, då hon har en riktigt bra teknik och så har hon viljan. Men innan vi började hoppa så var hon bara så jobbig. Och mellan hindrerna var hon lite halvseg men precis framför blev hon pigg. Snacka om att älska att hoppa. 

Andra privatlektionen så hoppade vi som sagt också. Då var hon inte seg, nej nej. Hon var het då. Pigg som satan. 

Tanken var att vi skulle hoppa ute, men det blev inte så, pga Gazella. I galoppen skenade hon och var i rumpan på hästen framför. Och det tog ett tag innan jag fick stopp på henne. Och då sa Monique (ridläraren) att vi kunde gå in i ridhuset för då kanske hon inte skulle vara lika pigg, men jo då. 

Hon skenade fortfarande i galoppen och när vi skulle hoppa blev det 'ännu värre. 

Vi skulle hoppa en kombination ett räcke och en oxer, började med ungefär 50 cm. När det var min tur så sprang hon runt som en toka, så jag fick lov att styra in henne i väggen. Tänkte "kommer hon verkligen stanna" för det kändes inte som det, men i sista sekund stannade hon. 

Men sedan gick det bättre och hon hoppade på fint och skenade inte längre. Men så höjde Monique till ungefär 70 cm. Och då började hon skena igen och när jag gjort lite halvhalter och hade henne i en "vanlig" galoppfart, så styrde jag mot hindret men då vägrade hon och började springa runt igen. Man såg på henne att hon hade kul. 

Men där mot slutet blev hon den "vanliga" Gazella, pigg men inte het. Hoppade med bra flyt och var lydig. 

Sen fick jag henne väldigt mycket på lektionerna, hon gjorde som hon brukar göra med de flesta på dressyrlektionerna. Gick in och ställde sig i mitten och var lite jobbig. Men jag gillade henne väldigt mycket ändå, så jag bestämde mig för att börja hålla på med henne mer i spiltan. Varje gång jag var på ridskolan gick jag in till henne. Hon var lite tjurig, som hon kan vara i spiltan, men efter ett tag började hon känna igen mig och blev glad när jag gick in till henne. Vi började skapa ett band tillsammans. 

Så sen när jag red henne så gjorde hon inget dumt, som att gå in till mitten. Och då fick jag väldigt mycket beröm av Myran och hon var min favorithäst-inte för att det gick så bra på ridningen, utan för att vi började skapa ett band. 

Som jag skrev så kan hon vara lite tjurig i hanteringen och gå in till mitten på ridlektionerna. 

Så en dag när jag kom till stallet fanns det en lapp där det stod att hon skulle säljas. 

Blev helt förkorssad och började gråta jättemycket, men var samtidigt glad för Gazellas skull. Då hon inte verkade trivas så jättemycket på ridskolan. 

Några veckor senare så skulle jag rida, det var hästbyte och jag red  på fredagar då också och på lördagen skulle hon säljas. Hoppades verkligen på att få rida henne en sista gång. Men jag fick inte henne, men en annan tjej som rider i våran ridgrupp fick henne. Så då frågade jag om vi kunde byta häst, men det ville hon inte. För hon ville också rida Gazella en sista gång. Men den sista kvarten (på ridlektionen) sa hon att vi kunde byta. Och det fick vi för ridläraren  också. Ni kan ju gissa hur glad jag blev. Gazella var i alla fall jätteduktig när jag satt upp och Åsa sa att hon såg jätteglad ut. 

Innan jag åkte hem så myste jag lite med henne och när jag kramade henne kramade hon typ tillbaks, hon tryckte huvudet mot min rygg. (Inga kommentarer om det, jag låtsas som att hon kramade tillbaks, punkt). 

I alla fall så verkar hon verkligen trivas hos tjejen som köpte henne. Är vän med henne på facebook och där finns det massa bilder på Gazella och hon ser verkligen glad ut. Så jag är jätteglad att just den tjejen köpte henne! 

Men jag saknar henne så mycket, min bästavän! 

-Han är nästan alltid glad och alltid snäll. 

-VÄLDIGT snabb för att vara så liten. Han äger ut 3 st när man leker med honom. Sprang med honom i skogen idag och han var nästan snabbare än jag. 

-När man ska sova så hoppar han alltid upp i sängen och lägger sig bredvid. Och sen ligger han där hela natten, inte som vissa hundar som hoppar ner efter ett tag.Mys hunden. 

-Typ som en liten vakthund, om han hör något ljud inne i huset på natten så börjar han skälla. Känns väldigt tryggt. 

-Han kan stå på bakbenen jättelänge, så det är jättekul att leka med honom när han reser sig på bakbenen och hoppar efter. 

-Han följer typ efter mig vart jag än går. Till exempel om jag sitter i soffan då brukar han också hoppa upp men när jag går där ifrån så följer han efter. Det kan vara lite jobbigt men det är ändå kul för då känns det som att han gillar mig. 

-Han bryr sig inte om marsvinen eller kaninerna. Och det är ju skönt att han inte står hos dem hela tiden som Olle brukar göra. 

Ps. Kommer ett hästhistorie inlägg någon gång idag. :)

Saknar Totte och Magic så himla mycket, känns som att det var ett år sen jag träffade dem sist. Jag längtar tills ridskolan börjar igen så jag får träffa dem. Mina bästavänner, älskar dem! ♥