T-shirt: gina tricot

shorts: lindex

Älskar dig finaste ponnyn!  ♥

Har du/har du haft en:

Egen häst: Nej

Foderhäst: Nej

Medryttarhäst: Ja

Sköthäst: Ja

Din häst/medryttarhäst:

Namn: Ina (tror hon är min medryttahäst i alla fall, men ingen  sa nåt om att jag behövde sluta).

Färg: Skimmel

Ras: welsh mountain

Ålder: född 1998

Bästa minne med: Vet inte, har så många bra minnen med henne

Sämsta minne med: När jag ramlade av henne och så ställde hon sig på min fot.

Högsta du hoppat med henne: 70-80 cm

Har du tävlat, isåfall vilken gren: Har aldrig tävlat med henne

Hur stor är hästen: ca 120 cm

Favorit:

Ras: New forest och  shetlandsponny tror jag

Färg på häst: alla

Ridskola: Åkerby eller Säva

Häst/ponny: Ponny

This or that:

Mocka/fylla höpåsar=Mocka

stegra/bocka=stegra

Barbackagalopp över ett sommarfält/ snöfält= sommarfält

Hjälm med ventilation/hjälm utan=med

ridskor/ridstövlar=ridskor

hjälm/väst=hjälm

sporrar/spö=spö

rida själv/rida i grupp=beror på

hoppning/dressyr= hoppning

Hur många ... har du?

ridbyxor: 3 st

hjälmar: 1

säkerhetsvästar: 1

ridstövlar: 0

Ridskor: 1 par

ridspön: 2- ett dressyrspö och ett allroundspö

sporrar: 0

ridstrumpor: 1

kavajer: 0

schabrak: 7

Tävlingar!

Har du tävlat i hoppning: Ja

Har du tävlat i dressyr: Nej

Har du tävlat fälttävlan: nej

Har du tävlat i galopp: nej

Har du tävlat i en annan gren: nej

Har du ett par vita ridbyxor: nej, men ska köpa

Har du en tävliingskavaj: nej

Har du en tävlingsskjorta: nej

Har du en blå/gul rosett: nej

Har du en blå rosett: nej

Har du en gul rosett: nej

Har du en röd rosett: nej

Har du en grön rosett: nej

Har du en vit rosett: nej

Har du en clear round rosett: ja

¨Har du en annan sorts rosett: ja

Kan du...

Knoppa: ja

Göra inbakad svansfläta: nej

sadla: ja

tränsa: ja

sätta på täcke: ja

Kratsa hovarna: ja

Rykta: ja'

få en häst att gå i form: ibland

hoppa en bana: ja

duscha en häst: ja

Har du..

Skrittat: ja

travat: ja

Galopperat: ja

fått en häst i form: ja

haft gymkana: ja

lekar till häst: ja

galopperat barbacka över ett sommarfält: ja

Hoppat barbacka: ja

stått på en häst: nej

ramlat av: ja

suttit i damsadel: ja

travat i damsadel: ja

galopperat i damsadel: nej

suttit bak och fram på en häst: ja

suttit på en stegrande häst: ja

Suttit på en bockande häst: japp

suttit på en skenande häst: ja

ridit ut i grupp: ja

Ridit ut själv:ja

ridit kadrilj: ja

Har du ridit  en:

arab: nej

Shettis: ja

ardenner: nej

Connemara: tror det

Korsning: ja

svensk ridponny: ja

gotlandsruss: ja

Falabella: haha, nej :)

a-ponny: ja

¨b-ponny: ja

C-ponny

d-ponny

storhäst: ja

äger du (en/ett/flera):

Pälsglans: nej

Hovfett/hovolja: nej

flätgelé: nej

torrschampo: nej

hästschampo: nej

ryktsten: nej

ryktborste: ja

ryktskrapa: ja

hovkrats: ja

mankam: ja

svansborste: ja

plastborste: ja

Massageborste: nej

Jag vet inte, jag är väldigt orädd inom ridsporten. Har inte direkt någon rädsla men det kan vara lite läskigt när hästen skenar och man inte har kontroll över den, fast det är samtidigt kul.

Som ni säkert vet så körde jag och Vilma Teddy och då såg vi Ina och Thessan i en hage och önskade att vi fick träffa de. Och sedan någon vecka efter så var Vilmas mamma på dammiddag och då bestämde hon med Tazys mamma (Tazy hade sin islandshäst hos Ina och dem) att Vilma skulle få börja rida Thessan. När vi svängde in till Ina och dem så blev jag superglad för då skulle man äntligen få träffa de. Men Ina var inte där då, hon var på betäckning. Så då red både jag och Vilma Thessan, men det är en annan historia.

Hursom helst så kom Ina tillbaka efter någon månad tror jag det var och då var Vilma där. Och hon sa att Ina hade massa skavsår och så.

Nästa gång Vilma skulle åka till Thessan skulle jag få följa med och rida Ina. Vi red ut då, Ina bockade ett par gånger. Inga låga eller utan ganska höga. Sedan bestämdes det att jag skulle få bli medryttare på henne, då jag var orädd och bara skrattade när hon bockade.

I början var det mest uteritter, gick väldigt bra och vi började lära känna varandra mer. Fast hon bockade fortfarande. Men när jag skulle hämta henne i hagen kom hon alltid fram till mig. Vi blev bästavänner. Eftersom Tazy hade sin häst där åkte hon i stort sätt varje dag. Och då följde jag och Vilma oftast med, så Ina var som min egna häst. Kom till henne nästan varje dag.

Nu tänker jag berätta om första gången jag ramlade av på henne. Jag,Vilma,Tazy, Vilmas mamma och Åsa red ut. Ina ar ganska jobbig och skyggade lite då och då. Samtidigt som hon var ganska seg och ville inte galoppera. Så i slutet av ridpasset så fanns det en backe och den galopperade vi upp för. Ina galopperade så snabbt men så snällt och fint. Tills: Hon bockade, väldigt högt. Jag var inte alls berädd och ramlade av. Gjorde inte illa mig speciellt mycket, men det kändes först som att jag hade brytit fingrarana. Men jag hoppade upp igen och Ina var snäll hela vägen hem. Vet inte vad som hände men efter några månader med henne (kommit nästan varje dag) så slutade hon nästan att bocka. Hon bockade bara väldigt sällan. Det var när vi red på en stubbåker som hon inte bockade en enda gång på och nästan aldrig efter det också. I alla fall på stubbåkern så racade jag och Ina mot Tazy och Katla. Katla vann men Ina var väldigt snabb hon också. Hade så himla kul med henne!

Men så flyttade Tazy, Katla och då kunde jag och Vilma inte åka ut lika ofta. Så efter ett tag började Ina bocka igen. Tror Ina tyckte det var kul när jag kom så ofta, red nästan alltid ut också och det älskar hon.

Men det gick bra ändå, hade fått mycket bättre balans efter att ha ridit henne. Så det är henne jag måste tacka för att jag har bra balans idag.

Men så var jag och Vilma med fröken Anonym (tänker inte säga hennes namn). Inte för att vi ville, men vågade inte säga imot, seriöst hon är läskig. Hon gillade inte Ina och så att Ina var farlig och allt. Och kunde knappt komma ut till henne, så passade på varanann helg då Anonym var hos sin pappa. Men jag saknade min lilla tjej. Sedan slutade vi vara en stund, varför vet jag inte riktigt, tror det var för att vi bråkade. Så då åkte jag och Vilma ut till Ina och Thessan oftare. Red mest barbacka då oc hade riktigt kul med Ina. Förra året börjad ejag och Vilma vara med Anonym igen, ville inte det men. NI vet ju varför jag och Vilma var med henne. Och då blev det som att vi slutade på Ina och Thessan. Jag, Vilma och Anonym var hos Teddy ibland och när vi var i paddocken kom Charlotte och sa att Ina har vart sjuk. Riktigt sjuk och att hon var nära på att dö. Hon hade fått fång.  Hoslagaren hade sagt "det är bara att ta bort henne,hon kommer inte bli frisk". Men så fel han hade. Charlotte var envis och Ina blev ju faktiskt frisk. Men hon får inte äta annat än hö och det kommer hon aldrig få göra.  

Det var förra året också,i början av sommarlovet. Jag och Vilma beräöttade för henne att vi skulle på ridläger och då blev hon sur och vi slutade vara. Så då kunde jag äntligen komma till Ina, red både i paddocken och i skogen. Var så härligt att äntligen få träffa henne igen och hon verkade bli glad. Sedan var det ridläger och efter ridlägret var Thessan utlånad och då fick jag och Vilma turas om med Ina.

Bestämde även att jag skulle få tävla Ina på den där blåbärshoppningen.

Men Ina skulle säljas, för Charlotte hade varken råd eller plats för henne. Blev verkligen superledsen när jag fick veta det. Men innan hon såldes var det bara jag som red henne, för Jonna (hennes ägare) var förstor. Passade på att komma till henne och hade jättekul de sista dagarna. Speciellt när jag gick en promenad med henne, så kul vi hade. Hon var duktig och lyssnade på mig hela tiden. Kunde till och med galoppera med henne. Och hon gång bockade hon av glädje,hon bockade nästan lika högt som jag är lång. Och hon tog i så hon pruttade. Men gud så kul det var. Och varje gång jag kom så stod hon vid grinden och väntade på mig och såg jätteglad ut.

En dag frågade jag Charlotte om jag fick komma ut till Ina och då sa Charlotte att Ina hade flyttat för 5 minuter sedan. Jag var jätteledsen över att våran tid var över och att det aldrig skulle bli vi igen.

Men för några månader sedan fick jag veta att Charlotte bara lånade ut henne, för hon klarade inte av att sälja henne. Gud så glad jag blev då. Om jag får gissa så kommer hon tillbaka om nått/några år. Då är jag kanske för lång för henne, men vad gör det? Jag kan alltid, gå promenader, löshoppa,longera, rykta os.v Ina gillar nog mest första alternativet.   

när jag började rida henne

Mina djur och favorithästar blir sjuka, dör, blir illa behandlade os.v

För två veckor sen (9/6) var ju jag,Vilma,Åsa och Ida  hos hästara (Dreamy,Happy och Thessan). Ida både fotade och filmade. Så nu kommer videon.

Har inte kunnat redigera förän nu. Men bättre sent än aldrig!

Kommer ju också en till bildbomb från ridpasset, men den kommer någon annan dag.

Många skyller på hästen om det går dåligt på till exempel en hopptävling. Typ om hästen vägrar piskar vissa skiten ur sina hästar.

Men det är alltid ryttarens fel, om hästen vägrar så kan det vara för att man kommer in dåligt på hindret. (Ryttaren som styr). Eller att hästen är osäker, för hästar kan ju också bli osäkra, speciellt om den känner att ryttaren också är osäker. Det kan också vara att den inte tycker om en speciell färg, typ gul, brukar många hästar vägra på.

Eller om man rider ett dressyrprogram och så kanske det ska vara skänkelvikningar. Och så gör inte hästen det, då är det ryttaren som inte visar tillräckligt vad h*n vill vad hästen ska göra.

Hästen kan missförstå en, precis som vi människor och bara för det behöver man inte få värsta utbrottet, det är bara att börja om och visa tydligare.

Det är aldrig hästens fel. Det är vi som rider och hästen gör oftast som den blir tillsagd.